Ett skolarbete i Webbstjärnan


Välkommen

Du kan få bli en av kamelen Jamals alla kompisar - vill du det? Alla får vara med!

Här på Jamals kompisar får du ha skoj och lära dig saker. Vi lär oss också massor.

Klicka på bilderna där borta till höger, så hittar du olika saker.

Läs gärna mer här.

Hälsningar Klass 3c, Kyrkenorumskolan

Klass 3c

Film från 1:an

Kyrkenorumskolan


Visa Kyrkenorumskolan på en större karta

Senaste kommentarer

Vad vi lärt av arbetet

Det här är ett skolarbete för elever som går i ettan. Det är också ett arbete som finns med inom Stiftelsen för Internetinfrastrukturs skolsatsning Webbstjärnan. Samtidigt är vi med i Webbstjärnans tävling och i den ingår att jag som lärare ska berätta vad eleverna har lärt av arbetet med webbplatsen och varför vi tycker att just vi ska vinna. 

Eleverna tyckte att vi skulle skriva så här:

Vi tycker vi ska vinna eftersom vi gör en så bra webbplats för andra barn! Nu i trean har vi lärt mer om hur man gör en webbplats och hur man gör spel. Vi har lärt om källkritik och har tänkt på vad vi har lärt när vi har arbetat med att göra en egen tidning. Vi har gjort nyheter och filmat mot en green screen. Då har vi också tänkt på att vara bra källor. Det blev coolt! Vi delar med oss av våra egenproducerade spel och berättelser och hoppas att andra barn tycker om dem. Vi har blivit jättebra på att samarbeta! Kanske att andra vågar göra likadant? Det gillar vi om andra gör!

Vad vi sa om Jamals kompisar när vi gick i ettan:

Och så ska jag försöka skriva några rader:

Jag tror och jag hoppas att eleverna genom arbetet med webbplatsen har fått känna och känner att det de gör är viktigt och på riktigt. Att skriva egna texter, att arbeta med film, animationer och bild på olika sätt, med vetskap om att andra ska kunna ta del av det, har varit och är motiverande för dem. Jag vet det genom kommentarer som ibland flyger i klassrummet och genom glädjetjut här och där. I sin tur tror jag att det hjälper eleverna att vilja vidare – att vilja utforska språket för att kunna uttrycka ännu mer och på andra sätt.

Läroplanen (Lgr 11, Centrala innehållet i svenska, kapitel 3.17) stöder arbetet med olika typer av texter:

  • Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter.

Textskapandet har under den korta tid eleverna har gått i skolan hunnit ta sig många olika uttryck. Vi utgår ofta från elevernas egna intressen och använder även sådant som vi hittar på andra ställen på nätet och länkar dit. Så gjorde vi när vi hittade pappersmodeller av Minecraft som vi arbetade med i klassen. Eleverna trodde att även andra barn skulle ha nytta av länken dit.

I det producerande av texter (begreppet text kan även rymma film och bild) som eleverna ägnar sig åt, behöver de läsa. Både sina egna, kamraternas och andras texter. Det skapar en förståelse för att krumelurer är viktiga och kan ha ett viktigt innehåll.

Vi vuxna pratar ofta om läslusten, om hur vi ska få unga att vilja läsa. Jag tror att vi tidigt måste ta frågan på allvar. Var finns kittlandet i maggropen och var finns spänningen? Vilket arbete ligger bakom tillkommelsen av en bok? Det är spännande att få veta det när frågan och svaren kan få lova att komma nära eleverna.

I vår klass läser jag högt för eleverna varje dag. Jag gör det på ett sätt som jag vill ska göra eleverna involverade i texten. Vi prövar aniktsuttryck under läsandet, vi spånar om vad som komma skall och vi försöker leva oss in i texten. Eleverna läser även i egna böcker; hemma, ibland för en läskompis och ibland för faddrar och för mig. Läsningen är viktig. Och då är även författaren och illustratören viktiga.

I och med vår webbplats Jamals kompisar har vi fått träffa flera av de författare och illustratörer vars böcker vi har fått stifta bekantskap med. Även om inte eleverna bokstavligt talat har stått framför författarna vid varje intervjutillfälle och ställt sina frågor, har de ändå kunnat göra det via de filmer de har gjort på vår pekplatta och som författarna sedan har kunnat ta del av. Svaren har eleverna tagit emot på samma sätt: genom film. Detta material har eleverna kunnat arbeta vidare med och skapa något nytt av, bland annat olika avsnitt av deras webb-tv-program Jamal-tv som de har lagt ut på webbplatsen.
Kontakterna med författare och illustratörer har även lett till att vi har fått brev med böcker och en alldeles egen illustrerad figur. Det i sin tur ledde till att eleverna fick mejla och fråga om de fick använda figuren i egna produktioner. Av detta blev frågan om upphovsrätt än mer tydlig än den kanske varit tidigare. En författare som hade frågat oss om hon fick använda en av våra bilder, hade redan aktualiserat frågan om vad som menas med upphovsrätt.

Frågan om upphovsrätt och vad man får använda på nätet blev även aktuell när vi behövde en bild på en varg till ett inlägg. Vi letade bland bilder som har Creative Commons-licens och det gjorde att vi kunde prata om att vissa bilder är fria att använda medan många inte är det.

När vi fick författarbesök på skolan, valde vi att göra ett radioprogram med författaren istället för ännu ett avsnitt av Jamal-TV. Vi kallade det Jamal-radio. En elev tänkte högt kring detta: ”Alla kanske inte vill vara med på bild, precis som det var med en del av dem vi ville intervjua på skolan, så då kan det vara bra att bara spela in rösten!” Det gav upphov till ännu fler samtal om att man behöver kolla med andra hur de vill ha det och att vi tänker olika om olika saker.

Vi har blivit intervjuade av en journalist på Datorn i Utbildningen som hälsade på i klassen. Då tog vi tillfället i akt att själva intervjua journalisten om hur en journalist egentligen arbetar. Innan hade vi gjort en storyboard om hur vi skulle lägga upp intervjun. Av det lärde vi oss både om hur man planerar ett filmarbete och naturligtvis också om hur det är att arbeta som journalist.

En producent hjäpte eleverna med hur de kunde tänka när de skulle göra en film om Jamal. Eleverna mejlade frågor och fick genomtänkta tips. Dessa hade de i bakhuvudet när de arbetade med manus till en storfilm: Jamal rymmerEn skådespelare, som barnen kände till från barnprogram på TV, bad klassen om hjälp med en bokproduktion som handlade om lappar som barn har skrivit. Klassen hjälpte henne och sedan stämde vi träff på Skype. Det blev ett roligt möte där eleverna fick svar på ännu fler frågor om film och skådespeleri. Under filmandet lärde sig eleverna ännu lite mer om Creative Commons. De behövde nämligen bakgrundsbilder när de filmade Jamal vid en green screen. De fick också arbeta med stop motion. Men de lärde sig också en hel del om att samarbeta. Och att ha roligt när man producerar något ihop. Filmen är just nu i sin slutfas, men dyker snart upp på Jamals kompisar – var så säkra!

Eleverna har genom arbetet blivit medvetna om att man bör respektera andra och hur andra önskar ha det. När de ska filma frågar de alltid om det är okej först. Och vill inte vaktmästaren bli filmad mer än på ryggen, så respekterar de det. När en mormor i en annan klass hälsade på och filmade på skolgården, gick de fram och frågade artigt om hon hade kollat om barnen ville bli filmade. Det tyder på viss medvetenhet, och jag tror att vårt arbete har en del i det.

Samma medvetenhet har eleverna utvecklat när det gäller att ge kommentarer. Att arbeta i skarpt läge där kommentarer från andra elever och vuxna är viktiga, kräver att man tänker till om vad och hur man svarar. Eleverna har arbetat mycket med det, både när de svarar på webbplatsen och när de är inne på andras webbplatser och kommeterar. Det är något läroplanen säger att vi ska arbeta med (Lgr 11, Centrala innehållet i svenska, kapitel 3.17):

  • Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.
  • Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall och ords nyanser.

Vi har också dragit nytta av detta när eleverna övar att ge respons på texter till varandra i klassrummet. Det är viktigt, inte minst när det gäller att arbeta med följande (Lgr 11, Centrala innehållet i svenska, kapitel 3.17):

  • Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göra förtydliganden.

Att involvera andra elever utanför klassrummet har varit en viktig del. Eleverna har lärt att sig att tänka på sin målgrupp, andra barn i sin egen ålder, och att interagera med dessa. De har ställt frågor och bett om svar. De har tillverkat egna pins som pris i en tävling och tagit uppgiften på allvar när de har gjort diplom och skickat brev med priserna till andra elever runt om i Sverige. Andras åsikter har fått vara viktiga i skapandet av en gemensam berättelse i klassen. Det har varit åsikter om innehåll, men också om utformande. En illustratör tipsade nämligen om hur man kan tänka när man arbetar med bilder.

I arbetet med att tänka på sin målgrupp ingår också viss förmåga att kunna analysera. Går det när man går i ettan? Jag menar att analysförmåga inte är en inneboende mystisk förmåga, utan att den kan utvecklas tidigt. Och då måste man börja arbeta med den tidigt. I och med vårt arbete med webbplatsen gör vi det. Eleverna har varit inne på andra webbplatser och tänkt till kring vad de tycker är bra och mindre bra. Tankarna tar vi med oss när vi arbetar med vår egen webbplats. Det var så tanken om klickbara bilder föddes istället för att man skulle behöva klicka enbart på textlänkar.

Eleverna utvärderar också sitt arbete kontinuerligt. Ibland gör de det i grupper i ett webbverktyg som TodaysMeet, där många kommer till tals samtidigt. Det var på så vis vi fick ta tag i att webbplatsen behövde lite mer action och att eleverna ville göra egna spel.

Dessa spel har fått spridning runt om i landet. Andra deltagare i Webbstjärnan som har hittat Jamals kompisar ville veta hur vi hade gjort spelen. Utifrån deras frågor gjorde några elever i klassen en instruktionsfilm. Spelbeskrivningarna till varje spel blev viktiga. Att arbeta med spel är inget konstigt, det är något som har stöd i läroplanen (Lgr 11, Centrala innehållet i svenska, kapitel 3.17):

  • Instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar, och hur de kan organiseras med logisk ordning och punktuppställning i flera led.

Även tankar om att inte använda stora vapen i spelen kom upp. Återigen gjorde vår tanke på vilka som är vår målgrupp att vi kunde enas om att inte lägga in värre upplevelser än några monster och fladdermöss i våra spel. Vi kunde ju inte vara helt säkra på vad som var okej för andra barn och därför valde vi bort vapen ur spelen.

Man skulle kunna sammanfatta det hela med att vi i och med arbetet med Jamals kompisar har arbetat med de fem stora förmågor som läroplanen innehåller, The Big Five. Vi har arbetat med utvecklandet av analysförmåga när vi har tagit del av andras webbplatser och tänkt till kring vår egen. Vi har arbetat med kommunikativ förmåga när vi har intervjuat, ställt frågor, svarat andra och producerat egna texter. Vi har arbetat med metakognitiv förmåga när vi har reflekterat över hur vi och andra lär och när vi har tänkt på våra mottagare. Vi har utvecklat vår förmåga att hantera information när vi har läst och sållat bland material. Vi har utvecklat begreppslig förmåga när vi har lärt nya begrepp som vad till exempel krångliga ord som upphovsrätt och illustratör egentligen betyder.

Följande mål i läroplanen Lgr 11, kapitel 2, tycker jag absolut att vi är på väg mot:

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

• kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,

• kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,

• kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

• kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.

Jag tycker också att vi arbetar genomtänkt med syftet i Lgr 11, Svenska, kapitel 3.17:

Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. Eleverna ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor.

Har Jamals kompisar blivit Ett ställe för barn av barn? Ja! Flera av eleverna går själva in på webbplatsen när de är hemma och andra barn lämnar kommentarer både på och efter skoltid. En pojke på annan ort startade tillsammans med sin mamma en egen webbplats, där han la ut spel som han själv hade gjort efter att ha tagit del av våra spel. Gå gärna in där. En elev i en annan klass kom och bad om att få bli intervjuad. Han tyckte så mycket om vår webbplats! Ett barn mejlade en bild till oss på den Minecraftvärld som han hade byggt efter att han hade sett hur man kunde göra på Jamals kompisar. Han lät oss lägga ut bilden och kommenterade sedan inlägget – det var första gången någonsin han skrev, enligt mamman. Eleverna insåg att de faktiskt är med och hjälper andra barn att lära i och med sitt arbete på webben. Det är stort. Så visst har det blivit det! Det har blivit en levande plats på nätet.

Är vi fulllärda nu? Nej, vi har precis börjat. Och det finns mer att ta tag i. Alla önskemål om vad vi vill ha på vår webbplats är inte uppfyllda ännu, men det är kanske det som är charmen, för vi måste ha något att arbeta vidare mot.

Vill vi vinna? Visst vore det roligt! Samtidigt tror jag inte eleverna tänker så mycket på att de deltar i en tävling. Det skulle vara roligt med ett erkännande av deras arbete, men det är inte avgörande på något vis. Glädjen över att webbplatsen är något som andra hittar in på är tillräcklig. Men självklart tackar vi ja till ett pris om en jury tycker att arbetet är lika viktigt som vi gör!

Ibland frågar eleverna om Jamals kompisar kommer ta slut när de slutar ettan. Jag har svårt att tänka mig det. Den har på något vis blivit en del av oss.

//Christina Löfving, Kyrkenorumskolan, feb – 2013 (Uppdaterat 28 april 2013)

Och nu går vi i tvåan. Jamals kompisar fortsätter sitt äventyr. Välkomna att hänga med! (Uppdaterat 4 september 2013)