Ett skolarbete i Webbstjärnan


Välkommen

Du kan få bli en av kamelen Jamals alla kompisar - vill du det? Alla får vara med!

Här på Jamals kompisar får du ha skoj och lära dig saker. Vi lär oss också massor.

Klicka på bilderna där borta till höger, så hittar du olika saker.

Läs gärna mer här.

Hälsningar Klass 3c, Kyrkenorumskolan

Klass 3c

Film från 1:an

Kyrkenorumskolan


Visa Kyrkenorumskolan på en större karta

Senaste kommentarer

 My och Vänskapsräddningen

-Jag vill inte flytta! skriker My.

-Ja men pappa har fått ett jättebra erbjudande på ett jobb i Spanien, säger mamma.

-Men jag vill ju inte lämna mina bästisar! Fattar ni inte det!! Tänk lite på mig också! skriker My så högt hon kan.

-Jo vi vet att du inte vill lämna Leo och Ida,men….. säger pappa

-Men jag är väl viktigare för er än ett dumt litet jobb!! skriker My

 

My springer in på sitt rum och smäller igen dörren.

Mys mamma knackar på dörren.

-Kom inte in! skriker My.

-Men får jag inte komma in? frågar mamma.

 

Nästa dag i skolan.

My sitter och pratar med hennes bästisar Ida och Leo.

-Ja, jag fattar att du inte vill flytta, säger Leo.

-Men finns det inget sätt att lösa det på då? frågar Ida.

-Jo men jag vet inte hur, svarar My.

 

-Jag har en idé!! skriker Leo.

-Vadå? säger Ida.

-Det får du se! Vi går hem till mig efter skolan, säger Leo.

-Okej, säger My.

 

Hemma hos Leo.

-Kom, följ med mig in i köket, säger Leo.

-Jag har pratat med min mamma.

-Okej, men hur hjälper det mig då? frågar My.

-Lyssna på mig nu, säger Leo. Min mamma säger att hon har ett bra jobb till din pappa.

-Ja, vad bra! skriker My.

-Jobbet är också här i Stockholm, säger Leo. Hon kommer prata med dina föräldrar i kväll.

 

Hemma hos My.

-Hej, nu är jag hemma! skriker My från hallen.

-Hej! Vad bra att du är här. säger pappa. Vi har en glad nyhet att berätta.

-Berätta!! skriker My.

-Ja, Leos mamma ringde alldeles nyss. Hon berättade att hon hade ett jättebra jobberbjudande till mig här i Stockholm.

-Ja, vad bra! skriker My. Ska du ta jobbet?

-Ja, jag tror det är bäst så, svarar pappa.

 

My springer fram och ger sin pappa en kram.


Alice & Thea

 

Vänskap

Jag heter Köttbulle-Kent. Jag kallas så för att jag är tjock. Jag är 10 år och jag går i trean. Jag har börjat i en ny skola. Jag har inga vänner. Jag önskar att jag hade vänner. I min gamla skola hade jag vänner. Jag skulle vilja träffa mina gamla vänner. Nu ska jag gå till skolan.

När Köttbulle-Kent kom fram till skolan blev han retad och mobbad. När han gick in i klassrummet så retade alla honom. Dom kastar pappersflygplan på honom.

Riiiiiiiiiiiiiing. Klockan ringer ut. Rasten är den jobbigaste tiden på dagen tycker Köttbulle-Kent. Alla slår Köttbulle-Kent. När han kommer hem ringer telefonen. Det är Varmkorv-boogie-Bert. Han kallas så för att han är smal, lång och dansar boogie hela tiden. Det var Köttbulle-Kents bästa kompis i förra skolan. Varmkorv-boogie-Bert frågade om Köttbulle-Kent ville leka. Då svarade Köttbulle-Kent: Jaaaa! Det vill jag jättegärna.

När Varmkorv-boogie-Bert kom hem till Köttbulle-Kent, så hoppade dom studs-matta. Sen så leker dom militär med kulsprutor. Men plötsligt så kommer dom som mobbade Köttbulle-Kent och dom som mobbade Varmkorv-boogie-Bert. Dom hade med sig kul-sprutor. Det var Köttbulle-Kent och Varmkorv-boogie-Bert mot mobbarna. Det blev första kul-sprutkriget. Reglerna är enkla. Blir man prickad av en färg dör man.

Köttbulle- Kent hörde ett ljud. Det var en av mobbarna. Så Köttbulle-Kent sköt mobbaren. Varmkorv-boogie-Bert hörde också ett ljud. Det var en till mobbare. Så att Varmkorv-boogie-Bert började också skjuta. Han prickade också. Nu var det två mot två. Då kom mobbarna fram och började skjuta. Då sköt Varmkorv-boogie-Bert och Köttbulle-Kent också. Köttbulle-Kent prickade en av mobbarna. Nu var det två mot en. Sen gjorde Varmkorv-boogie-Bert ett superskott som prickade huvudet på en av mobbarna. Varmkorv-boogie-Bert och Köttbulle-Kent vann.

- Förlåt för att vi retade er, sa mobbarna.

- Det gör inget. Vi förlåter er, sa Varmkorv-boogie-Bert och Köttbulle-Kent.

AV: Albin och Tindra E

VÄNSKAP

Det var en gång två tjejer som hette Minna och Evelyn.

Dom visste inte om dom var vänner för ingen vågade fråga.

Dom brukade äta middag tillsammans för deras föräldrar var vänner.

Det var roligt på middagarna men det tyckte bara föräldrarna.

För Minna och Evelyn satt bara tysta, och åt bara.

Dom åt middag tillsammans fredag,lördag och söndag.

När Minna hade gått hem skrev Evelyn i sin dagbok. Hon skrev:

-Hoppas hon berättar om vi är vänner eller inte.

Minna skrev också i sin dagbok:

– Om inte Evelyn säger något snart tror jag inte vi är vänner.

 

Minnas hund Buster kom in i hennes rum och la sig på den fluffiga gossedjurskatten bara för att han hatar katter.

Sen kom Minnas mamma och sa:

– Gå och lägg dig.

Det är sent.

Nästa morgon fick Minna havrekuddar till frukost.

Klockan 13:00 ringde Evelyn men hon la på direkt.

Evelyn ringde igen men hon  la på direkt på igen.

-Kanske gillar Minna inte mig?

-Minna läs istället för att tänka på Evelyn,sa Mamma.

Sedan ringde det. Minna sprang ner. Det kanske är Evelyn.

-Det var det. Hon tog mod och sa:

-Är vi vänner?

-Ja så klart att vi vänner.

Förresten varför berättade du det nu,sa Minna.

 

-För jag visste inte om du skulle fråga

någon gång Minna, sa Evelyn.

 

-Förresten Evelyn, vilken dag är det idag?

-Lördag ,sa Evelyn.

-Okej ,sa Minna.

-Varför undrar du? sa Evelyn.

-Jag hade bara glömt vilken dag det var, sa Minna.

-Okej, sa Evelyn.

Ska vi gå till kiosken? sa Minna.

 

Ja ,sa Evelyn.

Sen på kvällen hade de roligt tillsammans.

/EMMA & KELLY

Bengt

- Varför leker du aldrig med mig på rasterna?, frågar Joen.

– Jag har inte tid med det, säger Lasse.

– Men du leker ju alltid med Bengt, säger Joen.

(Bengt mobbar Joen.)

 

När Joen kommer hem från skolan la han sig i sängen.

Han grät så att tårarna föll ner för kinderna.

Bengt ska snart på semester till Somalia. Han ska gå med i en grupp som heter IS. (IS är en grupp som dödar människor som dom inte tycker om.)Men det vet bara hans familj som visste om det.

Nästa dag när Joen  kommer tillbaka till sin klass 4A så är det ingen som är med honom på rasterna. Förr i tiden brukade han alltid leka kurragömma med Lasse. Egentligen heter Lasse Lars-Krister. Men sedan kom Bengt till jorden och tog Lasse ifrån mig. Fröken säger:

– Nu säger vi adjö till Bengt för han ska åka till Somalia i två veckor.

– Hejdå, ropar hela klassen.

– Hejdå, ropar Bengt.

 

Efter två veckor hade det varit lika tråkigt som vanligt. Lasse var hos sin morfar hela veckorna. Och Bengt hade inte kommit  tillbaks än. När fröken Ann-Christine kom in i klassrummet grät hon så tårarna sprutade i hela klassrummet.

Såhär sa hon:

– Bengt har dött i en flygplansolycka! Han är död!

Joen var ledsen i flera veckor efter det han fick veta.

 

Efter en månad så fick dom i klassen reda på att Bengt inte hade dött utan bara hade blivit svårt skadad och att han inte kommer att komma tillbaka till Sverige. Dom fick också reda på att Bengt  ligger i koma.

Alla i klassen fick reda på att Bengt inte var någon snäll person och att han var en mobbare.

Hans släkt talade om det för klassen.

Lasse började leka med Joen på rasterna och sa:

– Förlåt för att jag har varit orättvis mot dig.

– Jag förlåter dig, säger Joen.

Dom såg aldrig av Bengt mer.

Också leker dem resten av sina liv.

Emelie & Melvin

 

 

   Doris & Louie

Björnen Doris ska träffa sin kompis Louie. De skulle tälta i en grotta.

På vägen till Louies hus skulle hon köpa grillkorv och två sovsäckar.

Louie kommer nog bli jätteglad, tänker Doris.

Han gick in i affären “Skogs-Market”. Doris valde en lila sovsäck åt sig själv och en grön åt Louie. Sedan köpte hon ett stort paket grillkorv. Det skulle räcka till middag, kvällsmat och frukost.

 

När hon knackade på hos Louie höll Louie på att packa.

-Åh, hej Doris! sa han.

-Hej, är du redo att gå på utflykt, eller? frågade Doris.

-Ja, jag ska bara packa en lykta, sa Louie.

-Okej, har du med kakorna? frågade Doris.

-Japp, sidapp! sa Louie.

 

De började gå mot grottan. Klockan var tre, och det var dags för mellanmål.

-Vi stannar vid blåbärsriset och äter blåbär, sa Doris.

-Okej! sa Louie.

De åt blåbär tills de blev jättemätta. Då fortsatte de gå mot grottan.

-Här är man tvungen att klättra några meter, sedan når vi avsatsen, sa Louie.

 

De klättrade upp för berget tills de kände mark under tassarna.

De gick in i grottan. De hade satt en lykta därinne och på avsatsen utanför hade de lagt massa ris, så de kunde sätta en eld och grilla korvarna.

-Äntligen här! sa Doris.

Hon tog två flintastenar och gnuggade mot varandra. Efter en halvtimme gav hon upp och sa:

-Jag kan inte få fyr på det!

Då tog Louie fram en tändare och tände elden.

Doris suckade.

-Varför SA du inget?

-Du frågade inte, sa Louie.

Doris suckade igen och öppnade paketet med grillkorv.

Jag ska nog skrämma honom inatt, tänkte Doris.

De grillade sin korv och åt den. Solen började gå ner.

-Öppna kakburken :), sa Doris.

Louie drog upp locket till kakburken. Det var hembakade kakor som Louies faster Julie hade bakat.

-Vi äter dem snart, sa Louie. Vi kan bädda först.

De lade upp sovsäckarna och ställde lyktor bredvid. Sedan gick de ut på avsatsen igen och tog varsin kaka.

Louie nös.

-Gillar du inte din fasters kakor? frågade Doris.

-Jo, jag tog bara…en stor tugga, sa Louie.

Egentligen gillade han dem inte. Det var Doris som gillade kakor och sånt. Louie gillade korv.

 

Utan att Doris såg slängde Louie kakan utför avsatsen.

Doris åt tre kakor till. Sedan sa hon:

-Nu får du släcka elden, så kan vi sova.

Louie klättrade ner från berget med en hink i handen, hämtade vatten från bäcken nedanför berget och klättrade upp igen. Han kastade vatten på elden tills den var släckt.

Doris låg redan i sin sovsäck.

-Jag hade lyktan tänd, så du kan hitta sovsäcken här i mörkret.

Louie kröp ner i sovsäcken och Doris släckte lyktan.

Louie hörde Doris snarka. Men han var mörkrädd.

 

Efter en stund hördes ett prassel.

-Vad…vad var det? viskade Louie.

Han hörde fortfarande Doris snarka.

-Då var det väl bara en fågel eller något, viskade Louie.

 

Men Doris låtsades sova. I själva verket skulle hon skrämma Louie

 

När hon hörde att Louie hade lugnat ner sig, gömde hon sig bakom en klippa. Sedan började hon klampa i berget.

Louie, som hade börjat sova, vaknade genast.

Doris räknade ner från tre. Hon viskade:

-Ett, två…..tre!

-RAAAWHR! skrek Doris.

Louie hoppade upp från sovsäcken och skrek.

-Aaaaaaaaah!

 

-Sluta! Det är bara jag. Doris, sa Doris.

-Du vet ju att jag är mörkrädd! Nu kommer jag inte kunna sova! sa Louie argt.

-Jaja, du kan ha lyktan tänd, sa Doris. Somnar du DÅ, eller?

-Ja…viskade Louie.

 

Doris tände lyktan och gick och lade sig i ett mörkt hörn. Louie somnade nästan direkt.

 

På morgonen så frågade Doris:

-Vill du fortfarande vara min vän?

-Öh, gärna! sa Louie och tog en tugga av en korv.

-Vill du komma hem till mig ikväll och grilla? frågade Louie. Björn och Elis kommer också.

-Självklart! sa Doris. Om det finns köttbullar.

-Det är väl klart att det finns köttbullar! sa Louie.

 

De åt upp grillkorvarna, Doris åt fyra kakor till. Sedan packade de ihop sina saker.

-Ses ikväll, sa Doris.

-Självklart, sa Louie.

 

Alva & Anton